My friend of misery

Men varför?
Och hur?

---

 Varför måste vi hela tiden försöka pressa vatten ur sten,
när vi redan vet att det bara kommer blod.

---

Försöker pressa vatten
 ur sten,
men det kommer bara
 blod

---

Vi lever inte länge nog. Rätta till allting de gjort mot mig.
 Återställa
 Rebuild
 Återföra
 Återfogansamma
 Det är allt ett ord, nu.

 Jag drömmer om ett liv utan hemsökande vålnader. Jag tror att det kan vara rätt verkligt, ändå. Kan det vara så, tro? Borde änna kolla mer på sånna där ande-program där folk driver ut andar och demoner och vem vet allt vad det är. Det är synd att man inte kan säga "Men du, skärp dig nu!" till efterhängsna apor. Apor som hoppar runt och äter bananer. Åh, vad du äter bananer! >_<

( Dreaming of screaming

She lost her mind
Someone kicked her into the back of the line )

Drömmer
sparka
henne
sist

Istället för att skriva ner en hel massa texter gör jag såhär.

 Det känns väldigt atwa, egentligen, fast lite som Beethoven's (jävla) c***. Är lite fast i darkness-tänket. Men det är bara untill we fall, och sen är det bara hard times.
 Nu har jag fått nog. Eller?

Det här börjar bli pinsamt... men...

 Jag läste en grej i metro! I SHIT YOU NOT!

Den här gången vare något om att dagens ungdomar är bättre på att tänka logiskt än vad deras päron är. Blablabla, datorer och andra saker som ger vanan att se logiska mönster. Blabla. Så stod det. Å andra sidan håller matte-kunskaperna att gå åt skogen ^^ lawlawlawlawlawlawl.


 Men snälla, säg mig nu. Om ungdomar tänker logiskt, HUR faen får man ihop att "fildelning inte är stöld?" Jag undrar bara. Jag bara undrar. Men visst, var logiska.
 Att fildela eller inte är ett ställningstagande.
 
 En klok man sa en gång "Fildelning är bekvämt, men fel. Bekvämt, men fel." Hur smart som helst, skulle jag vilja säga. Helt klart.

trallala, jag blir bara så avis!
 Jag vill också ha en cool grej att flasha med ^^ som en skattkista fylld med sylt. Jag vill vara hipp och cool och häftig och the man. Jag som trodde att jag skulle hålla mig ifrån flashiga grejer <__> man får för sig så dumma grejer.
 Som mitt nya kasta-bort-gamla-grejer-man-inte-vill-ha-i-hyllan-längre-tänkande som jag fått in i systemet. Det är skumt, man vill ju ha skrep på hyllorna, det ser bättre ut så. Fast jag tittar sällan på mitt hyllskräp, bara jobbigt jueh. The beast that I represent.
 
Get this or die
Get this or die
Get this or die
Get this or die
Get this or die
Get this or die
Get this or die
Get this or die
Get this or die
Get this or die
Get this or die

beteckningen för hur lite jag egentligen orkar med hela skiten, egentligen.

 men wattefakk, det är väl bara att hålla ut, hålla kvar och hålla på. eller hur?

Eller snarare, om jag inte vill.

 Tänk om jag skulle vilja resa långt härifrån. Nej förresten, jag VILL resa långt härifrån. Jag kan visa min returbiljett, om det får er att känna er säkrare. Sure, man måste ju inte använda en returbiljett, men jag köper inte för syns skull. Klart att jag kommer tillbaka.
 Jag vill bara iväg ett tag, en gång till. Det är härligt att få flyga fri, och längta tillbaks till marken. Klart att jag kommer få hemlängtan, det är bara naturligt. Ska jag åka iväg så kommer det ställa många frågor, både från dig och mig.
 Varför ska jag åka?
 Vart ska jag åka?
 Hur länge?
 Kommer jag verkligen tillbaka?
 Snälla?

 Jag ska åka iväg på en spyresa. Spy varje dag, det vill jag göra! Kräkas såinnihelvete. Även om jag är bortrest så kommer ni alla se mig, jag är osynligt kvar. Jag är på väggarna, jag sitter i klädesplagg, jag finns i era huvuden. Det kan kännas som att jag är borta länge, och kanske aldrig kommer tillbaka. När jag väl är tillbaka så kommer det kännas som en kort bortaperiod.
 Jag är snart hemma igen. Jag lovar.


So leave us alone, and give your brother som space,
cuz you're a lousy contribution to the human race.

I won't let them deify you.

   o m  jag lät mig påverkas av rösterna i huvudet...
 Jag skulle hata solen, månen och alla stjärnorna. Jag skulle hata alla spindelnätslögner.

into the abyss will I run.

Jag vill bara spy.
 Kasta upp en stor pöl.
Det enda jag vill är att spy.
 Få ur mig en rejäl sjö.
Det jag vill är att spy.
 Jag vill att det ska rinna.
Min önskan är att få kräkas.
 Jag vill ge ut spyor.
Snälla, bevilja mig.

 Det är mitt sätt att känna rejäl ångest.
Att bara vilja spruta ner hela världen.
 Acidus, acidus.

 Jag sitter i mitt mörka hörn, onda tankar i sinnet. Lyfter du din arm igen, ja då jävlar anamma. Nu rör det sig i utkanten av mitt synfält. Tillvaron håller på att kryddas till, saker och ting håller på att röras upp. Någon rör runt i muggen, kaffesumpen i botten flyger omkring.
 Länge har jag lekt med tanken att avsluta det hela. Bara lekt. Jag har haft en kniv under kudden, hur länge som helst. Jag har låtit den glida över mig, på många olika ställen. Aldrig har jag gjort något på riktigt. Bara lekt.
 Nu kommer du gåendes hit. Du har ditt breda läderbälte i högsta hugg. Inom mig vet jag att jag inte klarar ens ett enda rapp igen. Innan jag vet ordet av tar jag upp min lekkniv, och snipp, snapp sitter den i din hals.
 Det är blod överallt.

 eggen ler mot den blottade huden. "Jag leder dig bara vidare" viskar hon. Biter igenom, biter ut ur världen. "Kanske ler du inte, men inte heller gråter du längre."


 Gatorna är upplysta av en sol som håller på att gå ner. Det är lite som i en snygg tavla, eller ett fint vykort. Torget nedanför badar i det gyllene ljuset, och den bilden tänker jag förstöra.
 Aldrig erkänd av någon, inte så värst farligt kan man tycka. Själv har jag varit i den sitsen hela livet, och jag har väntat runt alldeles för länge. Jag ska avsluta det här, det borde ha avslutats för längesen.
 Jag kommer landa mitt i smeten, där det går som flest folk. Alla ska komma ihåg vad som hände här, allmänheten ska komma ihåg varför det hände. Vid tanken på all den uppmärksamheten och äran hettar det till inom mig. En upphetsning sprids genom varje bit av min kropp.
 Det har börjat, beslutet är fattat och jag är på väg. Nu vet jag att slutet är nära. Slutet har börjat.

 En oskriven regel i the World of Internet är att när någon skriver en mening utan smileys och avslutar med bara en punkt så är skribenten sur. Jag tycker att det är ganska löjligt, palla liksom. Jag gillar också att vara löjlig.
 Men låt mig visa ett exempel på punkt-grejs-regeln:
Om man vill säga något till någon, så bör man säga det till den och inte till alla.

There you go, så kan det se ut ^^


Det är lika tröttande som statistiska undersökningar som skickar enkäter till folk utanför målgruppen. Just as I'm doing right now.

"SHED MY SKIN AGAIN
THIS WILL BE MY BEST REVENGE."


check my head again -
this will be my blasphemy

seeing my sins again -
i deal in hypocrisy

reveal my flaws again -
like a cracked mirror

 Men det är ju aldrig tyst längre.
Du borde komma ihåg att dö i tid, annars tar jag mig tid att ta din.
Fet käftsmäll, jag delar med glädje ut. Passa dig, du är ute på djupa vatten. My territory
 Läskigt när gamla beroenden kommer tillbaka, trodde att det hade försvunnit helt. I guess not. Men det är ju så löjligt, och jag har inte tid till att gå runt och leka, inte längre. Eller? Jodå, det går nog bra. Fast jag väntar nog typ en månad först. Kanske lite mer.

 Jag stör mig på mig själv, jag borde få stryk. Finns nog en del som skulle vilja ge mig det, med råhåge. Dags att ge sig själv, helt klart.
 Gå hem och plugga nu.

 Drar på mig lediga kläder. Pyjamasbraller, sunkig t-shirt + sunkig mössa. It's like I don't give a crap. So true. So not true.
 Det var ganska längesen löven föll for izzay. And there really isn't any ny vår på gång heller. Löven har inte bara fallit. De har fan brunnit upp.

och synd att jag inte är en hejare på att sjunga ^^

 Men ja, kylskåp it is! Alltid gött med ett litet mellanmål, emellanåt. Nu blev jag rätt sugen på pizza, konstigt nog. Eller nej, men kebab hade ju inte suttit fel i alla fall.
 Let's eat ourselves to death.

Så ska jag dö.

Jag förutspår

att nästa

uppblåsta förkylning

(eller som de kallas,
livsfarliga pandemier)

kommer att bli

FISKINFLUENSAN!

Så gå inte och bli biten av fiskar, nu när badsäsongen snart drar igång.

Pallar inte det här konceptet längre. Bäst att någon kommer och överraskar mig med paradiset snart.
 Men det är bra att må dåligt ibland också, tecken på att man kan må bättre (har jag hört). Dooo eeeeeth.

     Audioslave

I walk the streets where I regret,
I stood along and watched myself fall apart
And said the voices in my head,
Slipped through the chain link of a broken heart

And when I'm tired of feeling black
Spread the wings upon your back
Take us high above it all
Stroke your feathers 'til we fall back down again,

But everything that sounded good,
I understand that I'll be misunderstood

Fö-ör ingen, ne-ej ingen, vill va e-eensaam

så att jag slipper frysa.
Här är det lite kyligt! Ehe,
nejdå, här är faktiskt väldigt varmt.
Inte tropisk värme, men det börjar brännas.



Men jorden vill spricka, det är lava överallt

Käcka människor
som säger rätt sak till fel pers, vid fel tid.
Jag vill döda er.

Vi går verkligen runt och tror så mycket hela tiden.

anta	äv. antaga 1 anställa, engagera; ta emot, mottaga; acceptera, godta, godkänna 2 övergå till, tillägna sig 3 tänka sig, tro, förmoda, gissa, hålla för sannolikt, presumera; förutsätta, ponera, supponera

Jahaja, på så vis ^^ nämen ja, vi lever alla i en dröm. Okej, jag ljög lite.
JAG LEVER I EN DRÖM. and i liek eet.

 Jag tar på mig fräscha brallor, en härlig tröja, och så strumpor. Lookin' sharp! Man vill ju vara lite fin, ibland.
 Blås bort dammet, rensa löven, lyft bort stenen eller vad fans om helst, spelar ingen roll. Djupt ner i jorden finns järnådran, no matter what.
 Järnjungfruns järnspöken på järntorget. Järnspikar.

 Egentligen är det inte "Where do expect us to go when the bombs fall?" utan snarare...
Vart tror du att jag ska ta vägen när löven faller?

För ingen kan vara så svår, som just fröken Svår, men ingen kan vara så enkel som just fröken Svår. Inte heller kan någon vara så lätt att vara med, som fröken Svår.
 Nu drunknar jag inte, längre. Men ytnivån kan allt sjunka lite till, faktiskt ^^ men det är bara ett, två, tre, fyra ställen kvar. Ungefär. Men det är bara ett av många projekt. Ja, det är en del projekt på g, känns det som. Många bollar i luften, men det är inte så svårt. Jag ser det som något roligt *tummenupp*
 Jag lägger tillbaka Otep-skivan i cd-stället och stänger av VLC (orkar ju inte med att lägga till nya grejer i iTunes...) och sätter igång Subterranean, som omväxling. Groovy. Så intressant är jag när jag skriver om vad jag gör i skrivande stund. Men det här var ett nytt sätt att skriva på, skönt att testa faktiskt.
 Vi gick våra tio mil var, går fortfarande, ut ur moll och in i dur.
Analyseramerpunktcom

HUR KUNDE ALLT BLI SÅ FEL?!?!
Alla förlorar...
Doktorn blandar och ger, alla blundar, ingen ser.
 Först så kommer ett problem upp... ut... men det var ju ganska lösbart, så att säga :P men så blire bara värre. I en spiralisk, nedåtgående förfallelse. Nu är förfallelse verkligen ett ord.
 Men det verkar ju ha fixat ihop sig. Jag ska aldrig låta mig hamna i en sådan sits igen. Fyfan. Det finns vissa händelser som man aldrig ska yppa för någon, bara kryptera och lägga ut på en skitblogg. Som jag gör nu.