My friend of misery

Vi är tametusan hycklare. hela bunten.

För er som vill döda lite tid med mig: http://donttouchmy.blogg.se/mainstream/

just for laughs gag ^^

Har ju inte skrivit så mycket här det senaste,
  så nu ska jag skriva lite varje dag, när jag hinner. Så det kanske inte blir så mycket ändå ^^

Men EN sak ska jag i alla fall skriva nu: Nightwish är bra!


In Flames är bäst!!

Det är ett hus med snirkliga mönster på fönstrena. Det vajar sakta med vinden.
Huset står där, grönt med gröna ränder. Mitt bland de andra husen, av olika mått och färger. En touch av home-ness. Ish.
 Garageuppfart, en basketkorg, snügg ytterdörr, veranda.

Ja mina vänner, catastrophe is here!
 Nu verkar det vara så, att Lidl-affären på Regementsgatan i VBG inte låter ungdomar träda in i butiken, såvida de inte är i vuxet sällskap.
 På grund av "för mycket snatteri" så blir individer som "ser unga ut" utslängda så fort de kommer in.
 Men vafan?
 Vuxna får komma in såklart, men inte unga. Tro på det goda i människor, om jag får be?

Menmen, asgarv på Lidl ^^ Ska testa att gå in, för att se om de dömer mig som "ungdom"

Läste i Metro om den där "Blondinbella" som tydligen bränt ut sig själv och nu tar en paus från bloggandet... *ASGARV* ..
 Hurivida det stämmer eller inte,
 det känns sjukt att man kan tjäna pengar på en blogg, där man aldrig skriver något som hjälper mänskligheten.
 Det känns sjukt att ens blogg skulle kunna få en att må dåligt, för mig är det snarare tvärtom.
Orka?
 Bloggen är bra för att rensa sig från tankar, få ner dem och kunna bearbeta dem. I alla fall är det så för mig.
Suck och stön och pust för människor.

 En man som en gång bodde tvärsöver gatan sa en gång om året "I dag är det Dagen," ganska smart ändå ju :)

När man träffar yngre människor känner man sig äckligt vuxen, fastän man är långt ifrån det. Blä. Borde jag kanske skaffa ryggskott, pipa och rollator redan nu?

     Ehe, apart from that,
 det är sjukt hur man utvecklas snabbt, och hur man faktiskt själv ser det. Om jag blickar tillbaka på hur jag levt innan så märker jag direkt att jag vuxit på många sätt, på väldigt kort tid, och hur mycket som helst. Och så har det nog alltid varit ^^
 Jag tänker ofta "jag är ju ganska stor nu," men ett år efter det kan jag komma ihåg min okunskap och tänka "nä, nu är jag ju stor"  -  tills jag nu tänker "näfan, jag är inte stor på ett bra tag till, men är ändå en bra bit påväg."

 och jag diggar min Mac, lite iaf :)

Ehe,
Jag vill inte skriva en hit-låt, jag vill inte skriva Sveriges mest lästa roman, jag vill inte vara Prom King, jag vill inte ha världens jobb och jag vill definitivt inte lyssna på Lasse Lindh (>_<).

 Jag vill bara vara Jag, vara Jag med min vänner. Det räcker så, där är jag alldeles nöjd.

And in your darkest hour in your darkest night,
Whatever life will do, I am here for you