Farväl bajsblogg, adjö, jag måste läka våra sår.
Vad är egentligen en blogg? Förmodligen inte det som donttouchmy har varit för mig. donttouchmy har varit min hatälskare. Usch vad vi hatar att vi behöver varann.
Men det har inte alltid varit så. Om vi låtsas att det finns någon som läst allting, så vet den sjuka mänskan det. I början var det här en sån där grej där jag skrev att jag gjorde saker. Eller att jag inte gjorde saker. Men det var inte vad jag ville. Det var inte vad jag behövde få ut.
Men nånstans down the line så utvecklades donttouchmy. Typ som i det lilla av Digimon jag såg för så längesen. Tror att första gången det ändrades på riktigt var runt början av 2009. Good shittttt.
Det var också då jag insåg vad som fick mig att skriva här. Ångesttttt. Mmm, den ädlaste av alla känslor man kan känna.
Men vet du? Nu får det vara nog med det. Inget ska tas bort, men hit ska jag surfa nån gång ibland för att kunna läsa om Mikael H A Pettersson. Vilken kille. Alla dumma saker han skrivit, alla korkade antaganden. Det är verkligen bland det bästa jag vet. Att läsa gammal skit här, alltså. Pröva själv, vettja. Personliga favoriter i dagsläget "That's OH so me" och "Men vänta lite nu". Fina grejer.
Men något nytt ska börja, och det börjar här
Men det har inte alltid varit så. Om vi låtsas att det finns någon som läst allting, så vet den sjuka mänskan det. I början var det här en sån där grej där jag skrev att jag gjorde saker. Eller att jag inte gjorde saker. Men det var inte vad jag ville. Det var inte vad jag behövde få ut.
Men nånstans down the line så utvecklades donttouchmy. Typ som i det lilla av Digimon jag såg för så längesen. Tror att första gången det ändrades på riktigt var runt början av 2009. Good shittttt.
Det var också då jag insåg vad som fick mig att skriva här. Ångesttttt. Mmm, den ädlaste av alla känslor man kan känna.
Men vet du? Nu får det vara nog med det. Inget ska tas bort, men hit ska jag surfa nån gång ibland för att kunna läsa om Mikael H A Pettersson. Vilken kille. Alla dumma saker han skrivit, alla korkade antaganden. Det är verkligen bland det bästa jag vet. Att läsa gammal skit här, alltså. Pröva själv, vettja. Personliga favoriter i dagsläget "That's OH so me" och "Men vänta lite nu". Fina grejer.
Men något nytt ska börja, och det börjar här
I'm the main charactar in my book
Tidigare idag var jag ute och gick.
Cool historia, tänker du kanske nu. Men det tokiga är inte över än.
En man kom fram till mig. Han hade den typen av mage som gör att man inte kan se riktigt klok ut i en skjorta. Likt förbannat hade han en skjorta. Och valrossmustasch. Han kom framvaggandes på sina komiskt korta ben. Ja, så korta att de fick röra sig desto snabbare för att komma nånvart.
"Hörudu, har du en teve i huset?" frågade han, barskt.
Jag svarade att nähedu, inte ska jag låta staten sprida sin propaganda hos mig. Faktum är att jag har fem TV-apparater. I SOVRUMMET.
"Är det helt sant, det du säger?" replikerade mannen. Nu hade hans valrossmustasch fått sällskap av en monokel i det JP Chenet-röda ansiktet.
"Jorå, hedersord och allt sånt. När revolutionen kommer kan jag visa dig." Han verkade nästan helt övertygad nu. Och en vacker cylinderhatt hade - som ett jefla prick över i - avslutat hans outfit för dagen. Nu kunde han säkert gå hem och blogga om det.
Men helt övertygad var han ju inte. Bara nästan.
Cool historia, tänker du kanske nu. Men det tokiga är inte över än.
En man kom fram till mig. Han hade den typen av mage som gör att man inte kan se riktigt klok ut i en skjorta. Likt förbannat hade han en skjorta. Och valrossmustasch. Han kom framvaggandes på sina komiskt korta ben. Ja, så korta att de fick röra sig desto snabbare för att komma nånvart.
"Hörudu, har du en teve i huset?" frågade han, barskt.
Jag svarade att nähedu, inte ska jag låta staten sprida sin propaganda hos mig. Faktum är att jag har fem TV-apparater. I SOVRUMMET.
"Är det helt sant, det du säger?" replikerade mannen. Nu hade hans valrossmustasch fått sällskap av en monokel i det JP Chenet-röda ansiktet.
"Jorå, hedersord och allt sånt. När revolutionen kommer kan jag visa dig." Han verkade nästan helt övertygad nu. Och en vacker cylinderhatt hade - som ett jefla prick över i - avslutat hans outfit för dagen. Nu kunde han säkert gå hem och blogga om det.
Men helt övertygad var han ju inte. Bara nästan.
tidsparadox
Fast det är väl meningen att livet ska vara i princip outhärdligt?
Tolfte natt
Why, so I do, the noblest that I have:
O, when mine eyes did see Olivia first,
Methought she purged the air of pestilence!
That instant was I turn'd into a hart;
And my desires, like fell and cruel hounds,
E'er since pursue me.
O, when mine eyes did see Olivia first,
Methought she purged the air of pestilence!
That instant was I turn'd into a hart;
And my desires, like fell and cruel hounds,
E'er since pursue me.
