här vare tomt

som försvarsmekanism
förvandlar jag mig till sten
och blir tyst och grå
och



  Ni får ursäkta, för det var tydligen höst nuigen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0